Svenska Dagbladets politiska färg och inriktning.
Svenska Dagbladet (SvD) är en politiskt obunden tidning som grundades år 1884. Det innebär att SvD inte är förknippad med något politiskt parti eller ideologi, utan strävar efter att vara opartisk och neutral i sin rapportering.
I praktiken har SvD genom åren ofta setts som en borgerlig tidning, vilket innebär att tidningen har en tendens att favorisera högerorienterade politiska idéer. Men det är viktigt att poängtera att detta inte betyder att tidningen har någon officiell politisk inriktning eller att tidningen inte kan skriva positivt om politiska idéer från andra håll på den politiska skalan.
SvD publicerar också ledare och debattartiklar från en mängd olika åsiktsriktningar, vilket gör tidningen till en viktig arena för debatt och åsiktsutbyte i Sverige.
Politisk inriktning eller färg:
Mest lästa nyheterna från SvD
- Chiles president Gabriel Boric har utlyst undantagstillstånd sedan 20 000 människor tvingats fly sina hem undan rasande skogsbränder.
- Under ett år när brittisk invandring fått stark kritik pekas Leicester ut som ett undantag. Hur blev staden en av landets mest framgångsrika smältdeglar?
- Med president Donald Trump på plats i den schweiziska alpidyllen Davos finns ännu en gång förhoppningar om ett steg mot fred i Ukraina.Förutom fred är AI och energi några teman när världens makthavare träffas på Världsekonomiskt forum i veckan. Sannolikt lär även amerikanska tullar stå i centrum.
- En pojke är svårt skadad sedan han under en simtur attackerats av en haj i Sydneys hamninlopp, uppger lokala myndigheter.
- Offentlig intern kritik mot Donald Trumps nya tullhot har hittills lyst med sin frånvaro.– Var går gränsen? Hittills har man inte sett någon gräns där det har blivit ett internt stort motstånd mot honom, säger USA-experten Dag Blanck.
- Hoten mot Grönland och dess allierade väcker kamplust inom den europeiska gemenskapen. Och i tysthet talas det om att ”slå tillbaka” mot amerikanska intressen. ”Europa måste stå upp mot USA”, menar en pensionerad amerikansk militärchef.
- Enligt uppgifter till Reuters har minst 5 000 personer bekräftats döda i protesterna i Iran. Bland dem finns även personer från regimens säkerhetsstyrkor. Irans högste ledare beskyller dödsoffrena på Trump.
- USA försökte i fjol få tag på militär underrättelseinformation om Grönland – utanför de vanliga kanalerna, rapporterar danska Berlingske.