Svenska Dagbladets politiska färg och inriktning.
Svenska Dagbladet (SvD) är en politiskt obunden tidning som grundades år 1884. Det innebär att SvD inte är förknippad med något politiskt parti eller ideologi, utan strävar efter att vara opartisk och neutral i sin rapportering.
I praktiken har SvD genom åren ofta setts som en borgerlig tidning, vilket innebär att tidningen har en tendens att favorisera högerorienterade politiska idéer. Men det är viktigt att poängtera att detta inte betyder att tidningen har någon officiell politisk inriktning eller att tidningen inte kan skriva positivt om politiska idéer från andra håll på den politiska skalan.
SvD publicerar också ledare och debattartiklar från en mängd olika åsiktsriktningar, vilket gör tidningen till en viktig arena för debatt och åsiktsutbyte i Sverige.
Politisk inriktning eller färg:
Mest lästa nyheterna från SvD
- Senegals parlament har godkänt en lag som skärper straffet för personer som ingår samkönade äktenskap.
- Minst sju personer ska ha dödats i en israelisk attack mot Beirut under natten mot torsdagen, uppger Libanons hälsodepartement.
- USA:s president Donald Trump hävdar att Iran snart är besegrat, men varnar för att USA kan eskalera attackerna ytterligare.– Det skulle göra det nästan omöjligt för dem att bygga upp sitt land igen, säger han.
- Demokraterna i USA:s senat kräver närmast mangrant att Pentagon ska snabbutreda attacken mot en skola i södra Iran där ett hundratal barn dödades.
- Ryssland stärker sitt inflytande i Afrika med hjälp av nya metoder. Sedan 2022 har den rysk-ortodoxa kyrkan etablerat 350 församlingar – en utveckling som enligt experter handlar mer om geopolitik än religion.
- En utredning om attacken mot den iranska flickskolan pekar nu ut USA som ansvarig, uppger källor för New York Times. Det avsedda målet var en närliggande byggnad – men gamla datauppgifter ledde till att roboten träffade fel mål.
- Han har verkat i kulisserna i åratal. Nu pekar nya uppgifter ut Irans nye högste ledare Mojtaba Khamenei som den centrala figuren i ett fastighetsimperium värt tusentals miljoner.
- Djupet i Hormuzsundet gör det idealiskt för utplacering av så kallade bottenavståndsminor. Men Bo Rask, pensionerad kommendör, är skeptisk till om Iran verkligen har lyckats minera sundet. ”Med den övervakning som sker där är det väldigt svårt.”